I en sömndrucken by på gränsen mellan Småland och Östergötland hittas liket efter en ung kvinna i en grusgrop. Det är 1950-tal, och den kommunala polisen behöver hjälp från statspolisen. Adalbert Brunner anförtros fallet som visar sig vara svårknäckt. Vem är kapabel att begå ett sådant brutalt mord i en bygd där inget mord skett i mannaminne? Snart dras Brunner in i en utredning som för honom bort genom generationer fångna av arvsyndens rostiga kedjor. Berättelsen tar avstamp i finska inbördeskrigets vidrigheter och skildrar hur stillsamma invånare i en östgötsk ort fyrtio år senare blir förbrytare, oförmögna att styra drifter och begär. Ingen undgår arvsyndens förödande verkningar. Men det är också berättelsen om dåtidens unga kvinnors sätt att leva och fröjdas över tillvarons möjligheter. Och om manskriget mot världens kvinnor som pågick då - som nu. Lars Inge Ström har egentligen aldrig haft några författardrömmar, så debutromanen Arvsynden blev en överraskning för både honom själv och andra. Efter gymnasiet kom han till Uppsala och doktorerade vid Skytteanum. Han är docent i statskunskap och var under 1990-talet forskningschef och ansvarig för Statens Institut för Regionalforskning (SIR). Lars Inge föddes i Åtvidaberg 1942. Sedan femton år är han bosatt vid Attersee i Österrike. Den utmanande naturen i Salzkammergut utnyttjar han till allehanda aktiviteter. Han har alltid varit idrottsintresserad och har Svenska Friidrottsförbundets utmärkelse Stor grabb (nr 261). Arvsynden är Lars Inge Ströms debutbok och jag tycker han gör ett fantastiskt jobb. Med en gammaldags känsla genomsyrad av melankoli berättar han om ett mordfall på ett annorlunda och spännande sätt. Romanen är välskriven och genomtänkt. - Bina’s Books Det finns ett mord och det finns en utredare, alltså är det en deckare. Men Ström tycks vara mer intresserad av att utröna de bakomliggande faktorerna. Det gör inte berättelsen mindre spännande. - DAST Magazine
