Åsa-Hanna har länge betraktats som Elin Wägners främsta roman och en av de stora svenska klassikerna. Den gick först som följetong i veckotidningen Idun, under titeln Vansklighetens land. 1918 gavs den ut i bokform under titeln Åsa-Hanna och möttes av starkt positiva reaktioner. Wägner blev med boken en erkänd författare och fick bland annat mottaga Samfundet De Nios stora pris. Åsa-Hanna är en berättelse om brott och straff, om skuld och försoning. Romanen utspelar sig på en gård i Småland där en besvärlig gammal man mördas, genom åderlåtning, av sin egen son. Den senare tar i sin tur hjälp av sin son för att dölja brottet. Rykten om vad som har skett kommer i spridning, men ingen döms. I vuxen ålder gifter sig Åsa-Hanna med den mördades sonson, vilket förpassar henne till en värld av mörker och lögner. Åsa-Hanna ställs inför ett moraliskt dilemma: skall hon avslöja det hon får kännedom om - eller välja att hålla tyst…
