Att bli mor- eller farförälder till ett barnbarn med funktionsnedsättning är annorlunda. Inget blir som man har tänkt sig. Ibland talas det om att man som mor-eller farförälder upplever en tredubbel sorg. Sorgen över sitt eget barns situation, sorgen över barnbarnets svårigheter och sorgen över det barnbarn som man inte fick.
Carina Kristensen berättar i denna bok om sorgen och om kampen men framför allt om den stora kärleken till sitt barnbarn, Alicia.
Boken handlar mycket om känslor och tankar som mormor till ett annorlunda barnbarn. Och om hur Carina Kristensen, efter en lång kamp, fick förmånen att jobba som personlig assistent åt Alicia och hjälpa henne framåt i sin utveckling. Men den handlar också om hennes barnbarn som kom till världen med stora hinder. Om Alicias kamp att steg för steg kunna uttrycka sig och påverka sin situation utifrån sina förutsättningar. Hur små, små steg framåt så småningom blir ett stort steg. Hur viktigt det är att ge alla den här möjligheten. Det är varje människas rättighet att få tillägna sig ett språk.
‘Egentligen har jag aldrig känt sorg över det barnbarn jag inte fick. Jag har från första stund älskat Alicia precis som hon är. Hon är en underbar liten person som ger oss alla så mycket glädje. Däremot känner jag en sorg över de begränsningar som funktionsnedsättningen innebär. Det känns så orättvist när jag tänker på allt som hon inte kommer att få uppleva.
Det här är min personliga historia om en lösning som fungerar i vår familj och som jag gärna vill förmedla. Och jag vill med min berättelse ge andra mor- eller farföräldrar, som går igenom samma sak, ett stöd och en känsla av att de inte är ensamma. Att de kan känna att de är viktiga och att de kan göra skillnad för sitt barnbarn.’
Carina Kristensen
