Brevväxlingen mellan Eyvind Johnson och Rudolf Värnlund 1920-1944, året innan Värnlund dog, har blivit legendarisk utan att vara känd utanför kretsen av forskare. Den omfattar drygt 500 brev och har sin tyngdpunkt på 20-talet då Johnson först bodde i Berlin, därefter i Paris, innan han 1930 återvände till hemlandet. Johnson rapporterar om sin tillvaro i Europa till Värnlund, som är kvar i Stockholm och bevakar svensk press och de svenska förlagen.Den ovanligt läsvärda författarkorrespondensen börjar när 20-åringarna ännu inte har blivit de författare som de vet att de ska bli. Den handlar mest om motgång, sällan om framgång, men framför allt om deras liv: framtidsplaner, kärlekar, fienders försåt, litterära upptäckter och så småningom deras framväxande verk i en brytningstid mellan det traditionella och det moderna. Den svenska arbetarlitteraturen, unik i världen, beskrivs här inifrån samtidigt som den formas. Brevväxlingen presenteras nu i komplett bevarat skick. Den har redigerats och kommenteras av Magnus Bergh och Birgit Munkhammar.