?Det går så fort mot kväll nuförtiden. Därför fortsätter jag att skriva, för att jag vill hinna berätta så mycket som möjligt. Minnena kopplas ihop med varandra och det dyker hela tiden upp nytt. Så tror man att det var? Kanske var det inte riktigt så, nej men då får man hitta på och då börjar det roliga. När fantasin skenar iväg glömmer man tid och rum. Då är man någonannanstans där man i verkligheten kanske inte varit. Vad gör det? Det är ju så det ska vara om man ska överleva som människa. Det är en gåva vi fått. Jag vill gärna lämna vidare mina berättelser så att mina barn och allas barn kan spinna vidare när och om de får lust.? Toner och ord kommer dig till mötes, vindorglar lyfter och bär till huset, där det står Längtan på dörren Ingrid Hallberg Ingrid Hallberg är uppvuxen i hägnet av Kullaberg där troll, jättar och allsköns varelser huserar. I alla fall om man ska tro vad ?di gamle? berättar. Det är bara att ta emot. Som lärare, konstnär och författare är det en skattgömma att ösa ur. ?Skriv om detta ?, sa man och det gör hon. Detta är på sätt och vis en fortsättning på boken Berättelser från det Högsta berget, fast förflyttad längre ut i fantasins periferi.
