När Thomas De Quinceys En opieätares bekännelser kom ut 1821 blev den en sensation, och gjorde sin författare både berömd och beryktad. Speciellt ungdomen dyrkade boken. Inte bara för det spännande och farliga innehållet, utan också för den moderna, blixtrande stilen. De Quincey var en obotlig bohem, i ständig revolt med auktoriteter inte minst mot den stränga och dominerande modern. Han rymde från skolan när han var 17 och drev under ett halvår omkring i Londons slum, där han lärde känna den unga prostituerade Ann och en färgstark brännvinsadvokat. Han började senare studera i Oxford, men utan att ta examen. Det är nu han kommer i kontakt med opium, vid denna tid ett billigt läkemedel som kunde köpas på apotek, och ansågs bra mot allt från sömnlöshet till rabies.
