Lovisa är en ung präst som är lite kontroversiell. Hon kallar Vår Herre för regissören och skriver i sin blogg att hon tycker att människor bör strunta i de tio budorden och istället skriva sina egna budord. En dag blir hon uppringd av en äldre dam på ett äldreboende som absolut vill tala med just henne. Eftersom kvinnan bor i en annan församling än den som Lovisa jobbar i kunde man ju tänka sig någon förklaring, men det kommer liksom ingen. Lovisa tror att det handlar om ett vanligt samtal i livets slutskede, men ingenting blir som vanligt efter det. Vem är egentligen kvinnan och varför börjar det hända konstiga saker i Lovisas liv? Detta är en historia om hur en vanlig människa kom att leva ett extraordinärt liv och en historia om hur man finner extraordinär vänskap på de mest vanliga ställen
