Clara säger upp sin tjänst som receptionist på en biståndsorganisation. Hon bryter kontakten med den enda person som hon har träffat regelbundet under senare tid. Hon köper en tänkfåtölj och bearbetar skavande minnen från förr, hon försätter sig i skrämmande situationer och lär känna nya människor. För första gången i sitt fyrtioåriga liv gör Clara aktiva val utan att ta hänsyn till andra, och detta leder till oväntade kramar, nödvändigt våld och ageranden framför kamera. Vem det är som släpper ner röda rosor genom hennes brevinkast har hon ingen aning om.
