Jonas och Helen är en ironisk och lättsam historia som utgavs första gången 1926. Jonas, en “oäkting”, inleder under en vistelse i Paris en hemlig relation med en kvinna, Helen Bourmaister, från en finare borgerlig familj. Deras relation uppdagas av Helens två bröder Max och Eddie och resultatet blir en familjekonflikt som blottar borgerlighetens förljugenhet och förmåga till förställning. Boken kan tematiskt beskrivas med rubriken “En förlovning med förhinder”. Jonas och Helen kan beskrivas som typiskt Bergmansk i så måtto att den visar på författarens intresse för relationen far-son och den sociala brännmärkningen av varje form av utanförskap och gränstillvaro. Borgerskapets uppblåsthet och dess maktspel i en starkt hierarkiskt värld, där det gällde att “ta sig upp”, skildras träffsäkert.
