Med novellsamlingen Kråksånger vid gränsen vill författaren, Birgitta Johansson, berätta om människor som befinner sig på gränsen till något; steget in i vuxenvärlden, ett sjukdomstillstånd, döden, en drömvärld, den totala ensamheten. Det handlar om ganska vanliga människor, barn, unga, medelålders, äldre, vars liv gör rejäla svängar. De möter ofta det helt oväntade och tillvaron blir ibland omöjlig eller absurd, som för den gamla kvinnan som lever med huset invaderat av råttor eller den svårt sjuke mannen vars enda tröst i livet är ett hemligt krypin. Men här finns också stråk av livsglädje och mänsklig värme såsom utflykten med mormor till bärskogen eller den nästan överjordiska lyckan i en pardans. Det enkla språket i texterna kontrasterar mot personernas ofta komplicerade eller svåra tillvaro. Det är ju kråksånger, inga komplicerade näktergalsdrillar det handlar om. Birgitta Johansson gör med den här boken sin debut som författare. Hon är sedan två år tillbaka bosatt i Södertälje efter att ha levt hela sitt yrkesverksamma liv i Karlskoga.
