I augusti 1975 publicerades en liten skrift om “löntagarfonder” som presenterade en vision om “ett annat samhälle”. Det gav upphov till en av de mest laddade och uppslitande politiska konflikterna i det förra seklets svenska samhällsutveckling. Inom arbetarrörelsen föranledde det en intensiv debatt om reformismen som politisk strategi och om möjligheterna av en samhällsomvandling med demokratiskt socialistiska förtecken. Huvudförfattare till skriften var den facklige experten Rudolf Meidner som också var en av de mer framträdande arkitekterna bakom utformningen av 1950- och 1960-talens svenska modell. I denna andra del av en biografisk studie över Rudolf Meidner får vi följa hans väg från samförståndspolitik till det förslag till kollektiva löntagarfonder som han själv betecknade som “reformistiskt, demokratiskt och socialistiskt”. Men här visas också vilken roll löntagarfondsfrågan spelade när arbetarrörelsen valde väg inför 1900-talets slut. En tidigare publicerad första del, Mot en tredje väg. En biografi över Rudolf Meidner. 1 Tysk flykting och svensk modell, behandlar Meidners ungdomsår i Weimarrepublikens Tyskland, hans flykt undan nazismen, studieåren i mellankrigstidens Sverige och den första tiden som ekonomisk expert vid LO.
