Berättelsen “Sturm” utspelar sig på västfronten under första världskriget. På ljuskänsligt papper fäster Ernst Jünger via sitt alter ego, officeren Sturm, sina upplevelser från skyttegravsstriderna dagarna före och under Sommeoffensiven på sommaren 1916. Tillsammans med sina frontkamrater försöker Sturm överleva både som kulturvarelse och vardagen i skyttegraven, i en tid då mordmaskineriet och det hänsynslösa kvantitetstänkandet hotar människans djupaste värdighet och mening. I dödens skugga betraktar sig officerskollegerna som andliga äventyrare i en utslocknande kulturepok. “En stilistiskt fullfjädrad ‘seismograf’ med den ‘rena anden’ i en värld präglad av moralisk bankrutt som övergripande mål för sitt suggestiva berättande” Svenska Dagbladet “På ett oöverträffat sätt gestaltar han den mentalitet av dödskult, heder, förakt för demokrati och det moderna samhället som präglade många unga män vid tiden för de bägge världskrigen” Arbetet
